Ockupation, folkmord, antisemitism och att inte trampa snett

Går det att förena solidariteten med den palestinska kampen för mänskliga rättigheter med kamp mot antisemitism – när Israels blodbad på tiotusentals civila i Gaza rasar och hela Mellanöstern driver in i förödande storkrig. Det inte bara går, det är livsnödvändigt.

Så inleder Håkan Blomqvist sin “Vänsterskola om antisemitism”. (Del ett, del två och del tre).

Jag har länge varit motståndare till Israels folkrättsvidriga ockupation av Västbanken, krigen mot Gaza och blockaden av den. Deras regeringar har under åren blivit mer högerauktoritära och nuvarande regering består av flera högerextrema partier. Jag vill i det här blogginlägget ge några kommentarer till det pågående folkmordet i Gaza, ockupationen av Västbanken och antisemitism som oftast blossar upp när det händer saker i Israel och Palestina.

Ekumenisk följeslagare

Under hösten 2014 deltog jag i Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. Det är ett program som Kyrkornas världsråd startade. I Sverige har det varit Sveriges Kristna Råd som skickar ut följeslagare för Sveriges räkning.

Genom att vara en internationell närvaro vill Ekumeniska följeslagarprogrammet bidra till att dämpa våldet och främja respekten för folkrätten. Närvaron är ett uttryck för praktisk solidaritet för utsatta grupper – såväl palestinier som israeler.

På grund av regeringens stora nedskärningar i biståndet har inte längre Följeslagarprogrammet något stöd.

Jag fick ta del av palestiniers vardag på Västbanken, speciellt i den lilla byn Jayyous. Jag fick prata med jordbrukare som inte längre kunde nå sin mark och hur deras vattenkonsumtion begränsades av Israel samtidigt som illegala israeliska bosättningar på Västbanken inte hade restriktioner. Jag fick även prata med israeliska fredsaktivister och hur det var att göra motstånd mot en ockupation i ett militariserat land där både kvinnor och män gör militärtjänstgöring. Här är några utdrag från mina reserapporter.

Från Ekerö är långt från Stockholm!

Igår var jag i byn Azzun Atma på Västbanken. På båda sidor om byn har det växt upp två israeliska bosättningar väldigt nära inpå. De israeliska bosättningarna på palestinsk mark är olagliga enligt internationell rätt. Muren som separerar Israel från Västbanken går runt hela byn. Muren som Israel har byggt går till 85 % på palestinsk mark och är enligt Internationella domstolen i Haag också illegal. Det går att komma från Västbanken till byn genom en militär vägspärr i norra delen av byn. Mellan muren och 1967-års gräns (gröna linjen) finns ett område som kallas ”sömzonen”. Det finns också en militär vägspärr i södra delen av byn som går ut till sömzonen.

Från Lantbruk under ockupation

I och med muren som byggdes 2003 vid Jayyous så är det svårt för Abu Azzam att ta sig till sitt land. Jordbruksgrinden som han använder nu har öppet tre gånger per dag, en halvtimme varje gång. Många gånger är de israeliska soldaterna som ska öppna grindarna försenade, kommer inte alls eller stänger tidigt. Det är något som jag också bevittnat när jag övervakat jordbruksgrindarna, vilket är en del av mitt arbete här.

Varje person som vill passera grinden behöver ett tillstånd att visa upp. Men det är svårt att få tillstånd för att bruka mark på andra sidan muren. Mindre än hälften av lantbrukarna i Jayyous har fått tillstånd. Under skördetid behöver ofta lantbrukaren hjälp av familjemedlemmar med arbetet men det är ofta de inte får tillstånden för att passera jordbruksgrinden. När man blir nekad tillstånd får man ibland bara veta att det är på grund av ”säkerhetsanledningar” men inte mer detaljerat än så.

Från De israeliska protesterna

Sara berättar att det är ett socialt tabu att inte göra militärtjänst. Det finns några få som offentligt säger att de vägrar militärtjänst och får sitta i fängelse på grund av det. Jag frågar vad hon kommer att göra.

”Jag vill inte hamna i fängelse. Om jag kan slippa utan att hamna i fängelse så är det bra”, säger Sara.

Det går att slippa militärtjänst av olika anledningar, men kan vara svårt. Sara säger att hon är pacifist, vilket kan vara en godtagbar anledning för undantag, men det är väldigt få som beviljas undantag på den grunden.

”Men om du inte kommer beviljas undantag, hur gör du då”, frågar jag.

”Jag vet inte”, säger hon och ler. ”Men jag vill inte stödja ockupationen.”

Från Mellan muren och bosättningen

”Netanyahu sa att de kommer bygga 283 nya hus i bosättningen”, säger Hani Ameer.

”Den här bosättningen? Sa han det idag?”, frågar jag förvånat. Det känns overkligt att sitta bredvid bosättningen som The Guardian skriver om samma dag som vi är där.

Jag frågar hur det kommer sig att huset ens är kvar. Varför har inte militären bara rivit det som de gjort med många andra hus?

”På grund av alla internationella som kommit och besökt. Nu är det ett internationellt problem”, berättar Hani. Jag får höra att Sveriges, Ukrainas, Storbritanniens och Tysklands konsulat besökt familjens hus, vilket gör mig stolt.

Från Hinder för ekonomisk utveckling

”Vi behöver inte mer mark och mer vatten. Men vi behöver tillgång till vårt land och vårt vatten”, säger Amer Nour. Vattenfördelningen mellan israeler och palestinier är ojämlik. Medan israeler tar ut 86% av vattenresurserna i bergsakvifern (som är den huvudsakliga vattenkällan för palestinier på Västbanken) kan palestinierna bara ta ut 14%. Den genomsnittliga israeliska bosättaren på Västbanken använder sex gånger mer vatten än den genomsnittliga palestiniern. Bosättare som bor i Jordandalen, där odling kräver omfattande bevattning, använder i genomsnitt tio gånger mer vatten.

Från Frågor och många svar

Många palestinier träffar endast israeler som antingen bär uniform eller bor i en bosättning som är byggd på konfiskerad palestinsk mark. Muren försvårar andra möten mellan folken. De vuxna palestinierna kommer fortfarande ihåg tiden då de kunde åka till Medelhavet och bada och vissa har fortfarande kontakt med sina israeliska vänner från den tiden. Men de flesta ungdomar jag pratat med på Västbanken har aldrig varit i Jerusalem och har aldrig badat i Medelhavet. När jag pratar med arga och besvikna ungdomar försöker jag förklara att det finns israeler som jobbar mot ockupationen och att man kan hamna i fängelse om man vägrar den obligatoriska värnplikten vilket också flera personer gör. Men mina ord övertygar inte speciellt bra, inte som det personliga mötet mellan en palestinier och en israel skulle göra.

7 oktober och folkmordet i Gaza

Den 7 oktober 2023 utförde Hamas och andra beväpnade palestinska grupper en attack mot Israel. Det var attacker mot militära mål mot israeliska samhällen samt en musikfestival. Drygt 1000 personer dödades, varav majoriteten var civila. Human Rights Watch menar att de Hamas-ledda grupperna utförde brott mot mänskligheten och krigsbrott under 7 oktober.

Israel bemötte attacken otroligt hårt genom sitt krig i Gaza. Mer än 1,9 miljoner palestinier är interflyktingar i Gaza och mer än 40 000 palestinier har dödats av Israel enligt Amnesty.

Amnesty menar också att Israel begår folkmord.

I november 2024 bombade Israel det sista sjukhuset i Gaza.

Sedan oktober 2023 har mer än 145 journalister dödats av den israeliska armén, varav minst 35 i tjänsten.

Det finns mycket mer att skriva men då sulle jag aldrig bli klar.

Antisemitism i kölvattnet av kriget

Antisemitismen fortsätter att drabba judar runt om i världen. Och tyvärr fortsätter judar att ställas till svar för de övergrepp Israel begår. Det kan antirasister aldrig acceptera. Judar ska inte behöva ställas till svar för det. De ska inte ens behöva ta avstånd från det. På samma sätt som att muslimer inte ska behöva ta avstånd från terrordåd som religiöst motiverade muslimska terrorister utför. Eller att kristna inte ska behöva ta avstånd från det uttalat kristna landet USA eller vad andra kristna gör.

Men tyvärr är det så att antisemitismen blossar upp när det händer saker i Israel och Palestina.

Modiga judar i Sverige tar avstånd från Israels våld. Flera har engagerat sig kring nätverket Judiskt upprop. Här är några artiklar:

• Våra judiska värderingar oförenliga med Israels orättfärdiga brutalitet
• Vi vägrar se våldet i Gaza utövas i vårt namn
• Isak Gerson: Svenska judar är inte israeliska ockupanter
• Röster för fred i och utanför Israel har börjat vackla
• Judiskt upprop mot svensk-israelisk vapenhandel

Det har också skapats en förening, Svensk Judisk Vänster.

Som socialist och antirasist är det självklart för mig att lyssna på när även judar i Sverige berättar om den ökade antisemitismen. När kamrater skriver om hur det är att vara jude idag i Sverige, då lyssnar jag.

I avskyn mot Israels övergrepp får vi inte vara slappa i vårt motstånd mot antisemitism. Det är inte okej att skriva antisemitiska budskap, skuldbelägga judar som grupp, sprida antisemitiska troper för att man är så förbannad på folkmordet i Gaza.

Det finns exempel på kamrater inom vänstern som har spridit antisemitiska inlägg. Vissa medvetet, andra omedvetet. Min uppfattning är att det är få som medvetet medvetet sprider antisemitiska inlägg eller skuldbelägger judar som grupp. Däremot är det desto fler som varit oförsiktiga, ja till och med ovarsamma när det kommer till att dela bilder. Det är ofta teckningar som ser ut att vara satiriska teckningar. Vid en första anblick kan de se vassa och elaka ut mot Israel eller Netanyahu. Men vid närmare granskning kan man se att de anspelar på troper som finns mot judar.

Flera exempel har uppmärksammats i media när vänsterpartister med förtroendeuppdrag har delat antisemitiska inlägg. Ännu fler exempel har uppmärksammats där man menar att vänsterpartister har delat antisemitiska inlägg men som enabrt är israelkritiska inlägg. Men för många kan det vara svårt att avgöra.

Det var av den anledningen som Håkan Blomqvist skrev sin “Vänsterskola om antisemitism”. (Del ett, del två och del tre).

Definitionen av antisemitism

Varför är det så att vanlig israelkritik anklagas för att vara antisemitisk? Det finns självklart ett intresse från den israeliska staten att stämpla israelkritik som antisemitism i hopp om att folk ska undvika att kritisera staten.

Därför är det viktigt att veta vilka definitioner som används. Man brukar prata om två:

• Jerusalem Declaration on Antisemitism
• IHRA definition of antisemitism

I Jerusalem-deklarationen definierar de antisemitism så här:

Antisemitism is discrimination, prejudice, hostility or violence against Jews as Jews (or Jewish institutions as Jewish).

Eller enkelt uttryckt, rasism mot judar för att de är judar.

IHRA-definitionen lyder istället:

Antisemitism is a certain perception of Jews, which may be expressed as hatred toward Jews. Rhetorical and physical manifestations of antisemitism are directed toward Jewish or non-Jewish individuals and/or their property, toward Jewish community institutions and religious facilities.

Till definitioner medföljer ett antal exempel på vad som kan vara antisemitiskt. Några exempel är:

• Denying the Jewish people their right to self-determination, e.g., by claiming that the existence of a State of Israel is a racist endeavor.
• Drawing comparisons of contemporary Israeli policy to that of the Nazis.

Eftersom IHRA-definitioner har använts ibland för att stämpla israelkritik som antisemitisk togs Jerusalemdeklarationens definition fram.

Pro-israeler ser därför gärna att IHRA-definitionen är den som ska användas. För de som tycker man ska kunna kritisera staten Israel fritt utan att behöva anklagas för antisemitism så brukar man föredra Jerusalemdeklarationens definition.

Avsiktliga feltolkningar och dubbla måttstockar

Senaste diskussionen har varit gällande vänsterpartisten Lorena Delgado Varas som delade en bild.

I denna skärmdump kan man se vilket bild hon delade vidare:

Användaren mohammedaddid har alltså delat en grovt antisemitisk bild med texten under som börjar “The Zionist Jews control the world”. Bilden med händerna som styr andra som marionetter är också en antisemitisk trop.

Den antisemitiska bilden delade användaren Wizard_bisan1 med texten “I think we should reverse the hands? IsraHell is nothing but a colonial tool for the US and its interest in the Middle East”.

Det var det inlägget som Lorena delade vidare.

För att sammanfatta: inlägget från mohammedaddid var grovt antisemitiskt och inlägget från Wizard_bisan1 går i polemik med det inlägget.

Var inlägget av Wizard_bisan1 speciellt bra? Är det smart att dela vidare en grovt antisemitisk bild för att man vill kommentera att det är väl rimligare att anse att USA styr Israel? Jag skulle säga, verkligen inte. Av flera skäl:

• Det är dumt att låta antisemitisk propaganda får spridning. Om man vill folkbilda om hur antisemitisk propaganda ser ut och hur den fungerar, då behövs det mer än bara en kommentar
• Det är oklart om det finns något annat i den antisemitiska bilden som Wizard_bisan1 tycker är bra. Det blir alltså osäkert vad inlägget från Wizard_bisan1 innebär. Vad tycker hen i övrigt?

Det finns alldeles för stora risker med att dela vidare inlägget från Wizard_bisan1. Och för vad? För att man vill säga att det är USA som Israel istället för tvärtom? Det räcker inte. För motståndarna kommer vara beredda att sprida narrativet att nu sprider en vänsterpartist ännu en antisemitisk bild, som om hon direkt delade den antisemitiska bilden från mohammedaddid.

Ja, tyvärr satte sig det narrativet väldigt snabbt:

• Riksdagsledamot för Vänsterpartiet delade antisemitisk bild, Dagens ETC
• Vänsterpartiets riksdagsledamot Lorena Delgado Varas tar paus efter polisanmälan, SVT
• Riksdagsledamot spred antisemitism – tar en paus, Aftonbladet

TV4 däremot lyckas något bättre med beskrivningen i artikeln V-topp polisanmäld – tar en paus.

Var det dåligt att hon spred inlägget från Wizard_bisan1? Ja, definitivt. Men är det samma sak som att hon skulle spridit det ursprungliga antisemitiska inlägget? Nej.

Men en sak är klar, Vänsterpartiets meningsmotståndare är väldigt glada nu.

En sak som skaver för mig när jag sitter och skriver det här dock är följande: Lorena har lagt ner otroligt många timmar för att uppmärksamma folkmordet i Gaza. Hon har demonstrerat och talat på otaliga demonstrationer. I riksdagen har hon ställt flera interpellationer, t.ex. Sveriges handelsrelationer med Israel, Mänskliga rättigheter i relation till handeln med Israel, Samarbeten med israeliska lärosäten och Suspendering av Israels associeringsavtal. Det känns något förmätet av mig att sitta och recensera det hon gör. Hon gör så mycket mer än vad jag gör i den här frågan. Men ledande företrädares inlägg nagelfars. Och medialogiken är inte barmhärtig. Felsteg kostar.

Andra har även skrivit om det här:

• Försvara Lorena mot hetsen från höger, Internationalen
• Om att dela andras budskap på sociala medier, Anders Svensson
• Backa Lorena, Arbetarmakt

Jag vill avsluta detta inlägget med att citera Internationalens artikel:

Maria Malmer Stenergard, Sveriges utrikesminister, var nyss i Israel för att skaka hand med Israels utrikesminister, Gideon Sa’ar mitt under pågående folkmord i Gaza. Strax innan var hon på EU-möte med samme Gideon Sa’ar och gav fortsatt klartecken till det förmånliga associeringsavtal som håller den israeliska krigsekonomin under armarna. För detta direkta stöd till den israeliska regimens krigsförbrytelser har hon och regeringen inte fått ett ord av kritik på landets borgerliga ledarsidor.